|
|
Logga in
Glömt lösenord
Logga in
Skapa kontoABCD² Anjongap Apgar Basalmetabolism BMI Child-Pugh CRB‑65 DVT-score Enheter EuroSCORE Glasgow Coma GUCI Korrigerat calcium Kalender | Kardiovaskulär risk Kreatininclearance Kroppsyta Lungemboli MELD MEWS Osmolgap Ottawa Ankle Promillehalt Strokeskala TIMI QTc Ögonsjukdomar Översikt |
|
|
|
Operationer
|
|
Övrigt
|
ReferenserHär presenteras de ekvationer som används i de olika kalkylatorerna, tillsammans med referenser. Kreatininclearance
Clearance i ml/min, längd i cm, S-kreatinin i µmol/L, vikt i kg, ålder i år. Källa: Rowland M, Tozer TN. Clinical Pharmacokinetics - Concepts and Applications, 3rd edition, 1995, Williams and Wilkins. ABCD²ABCD²-skalan indikerar risken för stroke inom två dagar efter en TIA. Poäng mellan 0 och 7. Låg risk (1%) 0-3 poäng, måttlig risk (4%) 4-5 poäng, hög risk (8%) 6-7 poäng. Källa: Johnston SC, Rothwell PM, Nguyen-Huynh MN, Giles MF, Elkins JS, Bernstein AL, Sidney S. Lancet 2007 369(9558):283-92 • PubMed
Albuminkorrigerat calciumKorrigerat = Ca + 0.02 * (40 - Alb) Anjongapanjongap = Na+ + K+ - Cl- - HCO3- ApgarPoängskala som används för att bedöma hälsotillståndet hos nyfödda. Poäng från 0 till 10. Källa: Apgar V. Curr Res Anesth Analg 1953 32(4):260-7 • PubMed
Uppskattning av kroppsytakroppsyta = vikt0.425 * längd0.725 * 0.007184 Längd i cm, vikt i kg, kroppsyta i m2. Källa: Du Bois D, Du Bois EF. Arch Intern Med 1916;17:863. Body Mass Index (BMI)BMI = vikt / längd2 Längd i m, vikt i kg. BasalmetabolismBeräkning av det basala energibehovet.
Behov i kcal/dygn. Vikt i kg. Längd i cm. Ålder i år. Källa: Harris J, Benedict F. Proc Sci U S A 1918;4(12):370-3 • PubMed CHADS2CHADS2 indikerar risken för stroke hos patienter med förmaksflimmer. Poängen används ofta för att bedöma behovet av antikoagulation. Poäng mellan 0 och 6. Källa: Arytmier - vetenskapligt underlag för nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008. Stockholm: Socialstyrelse; 2008. • Länk till rapporten
Child-PughKlassifikation som används för att prognosticera överlevnaden vid levercirros. Poäng från 5 till 15; 5-6 klass A, 7-9 klass B; 10-15 klass C. *PBC = Primär biliär cirros. Källa för gränsvärden för PK (INR) är American Association of the Study of Liver Diseases.
CRB-65Varje kriterium som uppfylls ger 1 poäng (min 0, max 4). Källa: Strålin K, Goscinski G, Hedlund J, Lidman C, Spindler C, Ortqvist A, Holmberg H. Läkartidningen 2008 105(38):2582-7 • PubMed DVTPoäng mellan -2 och 9. Låg sannolikhet < 2 poäng, hög sannolikhet ≥ 2 poäng. Enligt SBU-rapport "Socialstyrelsens riktlinjer för vård av blodpropp / venös tromboembolism 2004" • Socialstyrelsen
EnhetsomvandlarenDetta verktyg omvandlar analysresultat mellan olika enheter. Omvandlingsfaktorer finns i följande publikationer:
EuroSCOREEuroSCORE (European System for Cardiac Operative Risk Evaluation) används för att uppskatta den operativa mortaliteten hos patienter som planeras för hjärtkirurgi. Det finns två sätt att beräkna EuroSCORE. Här används den logistiska versionen, som är mer exakt. Beräkningen är relativt avancerad, varför intresserade hänvisas till sidan för EuroSCORE, där länkar till originalartiklar finns. • euroscore.org Göteborg University Cirrhosis Index (GUCI)GUCI är ett index som används för att uppskatta graden av levercirros hos patienter med kronisk hepatit C. Levercirros är en viktig prediktor dels för den fortsatta sjukdomsutvecklingen och dels för svaret på antiviral behandling. GUCI = (ASAT * PK-INR * 100) / (TPK * Ref); Ref = Övre referensvärdet för ASAT (analysberoende). ASAT och dess referensvärde anges med valfri (samma) enhet, TPK i 109 st/L. GUCI < 1,0 är associerat med låg risk för levercirros. NPV = 97% (d v s bara 3% av dem med GUCI < 1 har cirros).1 GUCI < 0.33 är associerat med 80% chans till varaktigt svar på antiviral terapi (kombination av interferon och ribavirin). Motsvarande svarsfrekvens för GUCI > 1.11 är bara 20%.2 Referenser: 1) Islam S, Antonsson L, Westin J, Lagging M. Scand J Gastroenterol 40(7):867-72 • PubMed. 2) Westin J, Ydreborg M, Islam S, Alsiö A, Dhillon AP, Pawlotsky JM, Zeuzem S, Schalm SW, Ferrari C, Neumann AU, Hellstrand K, Lagging M. Scand J Gastroenterol 43(1):73-80 • PubMed. Kardiovaskulär riskSCORE-Sverige. Visar risken att dö i hjärtkärlsjukdom inom 10 år. Referens: Wilhelmsen L, Wedel H, Conroy R, Fitzgerald T. Läkartidningen 101(20):1798-801 • PubMed MELD (Model of end stage liver disease score)Poängskala som används för att uppskatta överlevnaden på kort sikt vid levercirros, och därmed behovet av transplantation. Poäng från 1-40. MELD = 9.57 * loge[krea / 88.4] + 3.78 * loge[bil / 17.1] + 11.2 * loge[INR] + 6.4 krea = S-Kreatinin i µmol/L, bil = P/S-Bilirubin i µmol/L, INR = PK (INR) Modellen tillåter ej kreatinin < 88,4 eller > 353,6; värden under och över respektive tal sätts till dessa. Likaså får bilirubin ej vara under 17,1. Slutligen sätts kreatinin till 353,6 om patienten dialyseras. Källa: Malinchoc M, Kamath PS, Gordon FD, Peine CJ, Rank J, ter Borg PC. Hepatology 31(4):864-71 • PubMed MEWSKälla: Andersson C, Olsson M, Hvarfner A, Engström M. Läkartidningen 2006 103(46):3613-6 • PubMed
NIH Stroke ScaleKälla: SITS OsmolalitetsgapAnvänds för att se om blodet innehåller exogena ämnen såsom alkoholer i samband med intoxikationer. Vanligen anses osmolgap > 10 mosmol/L som patologiskt. beräknad osmolalitet = 1,86 * Na+ + Glukos + Urea + 9 osmolgap = uppmätt osmolalitet - beräknad osmolalitet Tips: Drag ifrån S-Etanol för att komma åt andra alkoholer t ex etylenglykol. Källa: Dorwart WV, Chalmers L. Clin Chem 1975 21(2):190-4 • PubMed Ottawa Ankle RulesOttawa Ankle Rules är ett hjälpmedel vid bedömningen av fotskador. Med hjälp av dessa kan man med god säkerhet utesluta frakturer hos många patienter utan att röntga fotleden. Källa: Bachmann LM, Kolb E, Koller MT, Steurer J, ter Riet G. BMJ 2003 236(7386):417 • PubMed Smärta kring malleolenRöntgen krävs bara om något av följande är uppfyllt:
Smärta i mittdelen av fotenRöntgen krävs bara om något av följande är uppfyllt:
LungemboliPoäng mellan 0 och 12,5. Låg sannolikhet < 3 poäng, hög sannolikhet ≥ 3 poäng. Enligt SBU-rapport "Socialstyrelsens riktlinjer för vård av blodpropp / venös tromboembolism 2004" • Socialstyrelsen
PromillehaltEtanolhalt anges i rättsliga sammanhang som mg etanol per g helblod (promille). Sjukhusanalyser av etanol görs däremot oftast i plasma eller serum. Promillehalten i dessa fraktioner avviker från den i helblod då etanol följer vattnets fördelning i kroppen och vattenhalten är högre i plasma/serum än i helblod. Följande ekvationer används:
E = etanolkoncentration i mmol/L. k = konstant som anger vatteninnehållet i plasma/serum relativt det i helblod. Det genomsnittliga vatteninnehållet är c:a 16% högre i plasma/serum än i helblod (k = 1.16), och standardavvikelsen (SD) 0.0163. Promillekalkylatorn rapporterar två svar: ett för kliniskt och ett för rättsligt bruk. I det senare fallet sätts k till 1.2 (drygt 1.16 + 2 SD), så att överskattning av promillehalten hos personer med relativt hög vattenhalt i plasma/serum undviks. Källa: Jones AW. Läkartidningen 2008 105(6):367-8 • PubMed TIMITIMI-score används vid hjärtinfarkt och instabil angina för att bedöma prognosen. Två varianter finns: en för STEMI och en för NSTEMI och instabil angina. STEMI 0-14 poäng, NSTEMI 0-7 poäng. Källor: 1) Morrow DA, Antman EM, Charlesworth A, Cairns R, Murphy SA, de Lemos JA, Guigliano RP, McCabe CH, Braunwald E. Circulation 2000 102(17):2031-7. • Pubmed. 2) Antman EM, Cohen M, Bernink PJ, McCabe CH, Horacek T, Papuchis G, Mautner B, Corbalan R, Radley D, Braunwald E. JAMA 2000 284(7):835-42. • Pubmed.
1 hypertoni, hyperkolesterolemi, diabetes mellitus, pågående rökning, koronarsjukdom i släkten 2 sänkning eller övergående höjning
Korrigerad QT-tidDet finns ett flertal metoder för att korrigera QT-tiden för hjärtfrekvensen. Bazett1 (mest använd men inte bäst): QTc = QT / (RR / 1000)1/2 Fridericia2: QTc = QT / (RR / 1000)1/3 Framingham3: QTc = QT + 0,154 * (1000 - RR) Hodges4: QTc = QT + 1,75 * (60000 / RR - 60) QT = QT-tid i ms, RR = RR-intervall i ms (60000 / hjärtfrekvens). Källor: 1) Bazett H. Heart 1920;7:353-370. 2) Fridericia LS. Acta Med Scand 1920;53:489. 3) Sagie A, Larson MG, Goldberg RJ, Bengtson JR, Levy D. Am J Cardiol 1992;70(7):797-801. • Pubmed. 4) Hodges M, Salerno DM, Erlien D. J Am Coll Cardiol 1983;1:694 ÖgonsjukdomarVisar hur sannolika olika ögondiagnoser är givet patientens symptom. För beräkning var god se följande sida hos Praktisk Medicin. • Praktisk Medicin | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||